Historia

Under slutet av 1600-talet användes Polacksbacken till regementesövningar. Vid ungefär samma tid började man också att dricka brunn vid nuvarande Brunnspaviljongen. 1720 analyserades vattnet och ”Upsala Helsobrunn” inrättades.

1754 byggdes värdshuset, nuvarande Mässen. I konkurrens med andra traktörer beviljade magistraten år 1767 Nils Eklund rätt att idka traktering och spisning mot billig betalning. Eklund startade verksamheten året därpå. Efter Eklunds död, omkring 1775, fortsatte hans änka att driva rörelsen till 1789.

I början av 1800-talet byggdes Brunnshuset kring Upsala Helsobrunn och ett brunnsällskap bildades. Då blev det populärt bland Uppsalas aristokrati att dricka brunn och promenera i Geijersdalen. Och i samband med detta uppfördes även Brunnspaviljongen.

1826 tar källarmästare Christian Berglin över trakteringen på Eklundshof och driver rörelsen fram till 1840. Det var också Berglin som drev det anrika Phoenix inne i Uppsala. Under dessa år hade Eklundshof sin glansperiod, det framgår inte minst av ”Gluntarne” och andra musikaliska belägg. Vid den tiden fanns det kägelbanor intill värdshuset. Kägelspelet skulle inte bara ge fysisk kraft utan också ge möjlighet till ett glatt och livat kamratskap. I anslutning till kägelbanorna fanns det små granrisbaracker där spelarna kunde läska sig med drycker av olika slag.

Eklundshof och närbelägna Polacksbacken var också ett ställe där juvenalerna gärna samlades och här förlades ofta förstamajfirandet samt karnevalsupptåg. Under den här tiden disponerades värdshusets övervåning som spisningslokal och sällskapsrum av officerskåren.

Nästa restauratör på Eklundshof var Fredrik Schylander, en bekant källarmästare från välkända Schylla inne i Uppsala. Schylander skötte trakteringen från 1840 till 1851 då han efterträddes av Carin Joholm. ”Mamma Joholm” som hon kallades, höll också krog på Svartbäcksgatan och vid Stora Torget i Uppsala.

År 1853, det stora koleraåret, var Eklundshof stängt då man hade karantän här. Från 1859 och några år framåt innehades Eklundshof av kryddkrämaren JCR Hultberg vilken var gift med en dotter till ovan nämnda ”Mamma Joholm”. Efter en omfattande reparation under 1860-talet övertogs arrendet av Sven Josef Norberg, en välkänd person i Uppsala som tidigare innehaft såväl Flustret, Gästgivargården och Stadshotellet.

1876 till 1878 fanns traktören Carl Oscar Paulin på Eklundshof. Efter hans död tog änkan Anna Paulin över och drev rörelsen fram till 1885. Då tillkom ett förbud mot all utskänkning av spritdrycker för landets lägerplatser. Även anrika Eklundshof drabbades av förbudet och dess saga var därmed all. Vid slutet av 1800-talet skänktes värdshuset till militären, som använde det som underofficersmäss. Markan uppfördes och efter hand även Biblioteket.

När Upplands Signalregemente flyttade till Enköping 1982 övertogs Eklundshof av krögarparet Folke och Heléne Bennbom. Eklundshof återuppstod 1983 efter en nära 100-årig sömn, nu som ett modern anläggning för konferenser och fester. Genom ett omfattande renoveringsarbete har man lyckas bibehålla den gamla och fina atmosfären i kombination med nödvändiga moderniteter för att passa dagens krav. I dag drivs Eklundshof av Erik Bennbom, son till Folke och Heléne.